Lasse Stefanz – Båten Till Köpenhamn (If I Can Find A Clean Shirt)
När jag i tonåren för första gången verkligen lyssnade igenom texten till Johnny Cashs ”Follsom Prison Blues” och hörde textraden ”I shot a man in Reno, just to watch him die” så tänkte jag: Jaha. Nu är det avgjort. Nu kan alla andra sluta försöka skriva texter om hur hårda dom är. Även om JC inte sjunger om sig själv utan berättar en berättelse så kunde jag inte tänka mig något som är hårdare och mer kallhjärtat än att skjuta en man, bara för att se honom dö.
Men, hårdaste låttexttävlingen visade sig inte riktigt vara helt avgjord. Det hela handlade kanske om att jag blev äldre och började inse att dekadens och hopplöshet kan vara mycket hårdare än kallhamrade mord.
Så, i mitt letande efter låtar som handlade om Köpenhamn (i vilket jag också hittade Blommans låt ”Köpenhamn” som är en riktigt klämmig bit) så snubblade jag över Lasse Stefanz ”båten till Köpenhamn”. Jag, som i alla fall försöker att vara så öppensinnad som möjligt vad gäller musik, lyssnade igenom och slogs av häpnad.
Först musiken. Det är spanskinfluerat dansband med tijuanatrumpeter, nylonsträngade gitarrer och hela köret. Det är enorma mängder eko på allt. Mest på trummorna, som troligtvis inte har slutat eka än idag. Hela produktionen andas depression, frustration och ångest som bara denna typ av dansband kan göra. Oftast är det dock 80tals dansbandsmusiken som är expert på kännslan men denna låt är inspelad 98. Det är helt makalöst. Och ovanpå detta så kommer texten.
"En het kopp kaffe får mig att må bra Jag gick hem just när solen gick upp, och du försvann med en tjej
Jag börjar att minnas och det känns att vi festa igår
Jag ligger lågt, och det blir nog så, att jag blir hemma ikväll"
Han har varit ute och supit. Supit hårt. Minnesluckorna lägger största delen av gårdagen i en dimma men kaffet gör att han kan så svagt börja fokusera tankarna för att komma ihåg. Han känner i kroppen att han har festat, huvudet dunkar av spriten och benen värker efter dans. Kompisen stack med en tjej. Lämnade honom i Köpenhamn. Vad han gjorde under kvällen berättas inte. Kanske hittade han själv någon kvinna. Kanske stack han hem till Sverige igen. Hur som helst känner han att det är bäst att han stannar hemma ikväll. Mannen som sjunger är ändå 43 år och två hårda festkvällar efter varandra tär på kroppen även för en gammal dansbandsräv. Men nu kommer vi till refrängen.
"Men jag vet hur det blir vi tar båten till Köpenhamn Hamnar på krogen spanar in någon snygg madam
Sista båten tillbaka eller så blir vi väl kvar där
Det blir väl så att vi tar båten till Köpenhamn"
Han vet hur det blir. Han har varit med förr. Han vill inte, men han vet hur det blir. Dom kommer att ta båten till Köpenhamn för att supa sig drängfulla en natt till. Hamna på krogen och spana på madammer. Danska madammer. Dricka gammeldansk, tuborg och akvavit. Kanske ta sista båten tillbaka eller bli kvar. Det kan bli hur som helst. Det enda han vet är att, trots att han sitter med bakfyllan verkande i kroppen och mest av allt känner för att sitta hemma och titta på TV så blir det så att dom tar båten till Köpenhamn.
"Jag vet hur du känner, det blev lite sent men vadå Själv drog jag hemåt, i gryningen, och du vet säkert med vem
Jag är trött, och du, jag känner mig inte i form
Så visst har du rätt, vi tar det lugnt ikväll, och tar igen det en annan helg"
Här kommer röst nummer två, den förste mannens suparkompis, mannen som gick hem med en dansk madam. Han är lite piggare, tycker att det inte gjorde så mycket att det blev sent. Dom var ju i Köpenhamn och söp, då blir det så. Det är inget man kan kontrollera. Han är trött, sliten, ur form. Vill också helst sitta hemma och glo på TV. Håller med om att det nog är bäst att hålla sig hemma.
"Men jag vet hur det blir vi tar båten till KöpenhamnHamnar på krogen spanar in någon snygg madam
Sista båten tillbaka eller så blir vi väl kvar där
Det blir väl så att vi tar båten till Köpenhamn"
Men även han är mer än väl medveten om att vad dom än säger kommer det att åkas till Köpenhamn och supas. Det kommer att spanas på madammer och drickas sprit. Kanske träffa och prata med och, om det blir en verkligt lyckad kväll, följas med madammer hem. Men med all säkerhet kommer det att drickas sprit. Ingen av dom vill supa. Dom vill vara hemma. Men dom vet hur det är, det blir båten till Köpenhamn.
Det här är hårt. Hopplösheten, ångesten och känslan av att inte kunna styra över sina handlingar. Att inte kunna styra över sitt eget liv. Johnny Cash har aldrig skjutit en man i Reno, vare sig med någon form av anledning eller bara för att se honom dö. Väldigt få andra har skjutit män i Reno, eller någon annanstans för den delen, bara för att se dom dö. Däremot har många, undertecknad inkluderad, supit för sakens skull. För att det ska göras mer än för att det är roligt. Men man växer ifrån sånt beteende. Den här låten handlar om en gammal dansbandsmusiker som är på väg in i alkoholismen. Precis i skärningspunkten mellan där man går ut för att festa och man går ut för att bli full. Det här är den hårdaste låttexten någonsin.
